14.33 en torsdag innan semestern. Har varit på BVC idag, fått höra att Olivia inte går upp i vikt som hon ska och att vi måste börja med ersättning. Blir lite ledsen och tänker att det är mitt fel, att jag är för smal och vilar för lite. Blir även motiverad och tänker att nu måste jag ändra vanor, tänka på henne framförallt. Det måste gå bra och jag måste orka bryta.

Klockan är 04.28 och jag siter i sängen och ammar, solen skiner och allt är lugnt..., eller? Nej, jag har en stress i mig som säger amma och sov sen. Jag vill ner i källaren och cykla. Och då måste Olivia sova, vilket hon såklart inte alltid gör. Ska detta verkligen vara en issue för mig? Är cyklingen, ja eller träningen verkligen så viktig? Ja, det känns så iaf. Jag vill, behöver någon timme per dag som handlar om mig, enbart mig men jag vet inte om det har gått väl långt när stressen över att inte få till det så här tidigt på morgonen gör att har svårt att tänka på annat. Att hoppa över det en dag känns oöverstigligt svårt och så ska det inte vara. Jag vill börja leva! På riktigt nu! Läste raden i en blogg och det gör lite ont att läsa de raderna. Inser att det fortfarande finns så mycket kvar i mig att jobba med. Nu kom Alexander in och var arg också. Stress ännu mer.. måste jobba med detta men vet inte hur. Inser att ylab vore bra men för dyrt. Inser också att det enda sättet egentligen är att bara göra. Bara förändraoch våga sätta upp ramarna för ett nytt sättatt att leva. Ett sätt  där jag, dvs Anne bestämmer hur jag vill och behöver ha det, inte hur jag tycker att jag borde hadet. Mycket mycket lättare sagt än gjort.. tror att sommaren och semestern kan göra gott även om jag är lite orolig, stressad eller ja, nervös över hur vi kommer få det. Kommer det bli en massa gräl igen, kommer vi må bra, kommer det bli som mina förväntningar?  Jag får se. Jag hoppas och vill. Vill verkligen så mycket!

Har varit en social helg. Midsommar hos Eva och Jesper med hela gänget. Sov över och kom hem igår. Fika med pappa och sen filmmys. Idag överaskningskalas för Jesper med kakbuffe och sen indisk middag med Maria och Johan. Kul och trevligt men har haft en jobbig kroppshelg. Gickner mycket i vikt under graviditeten och nu är jag fortfarande för smal. Vill gå upp och få tillbaka min starka kropp men det är sjukt jobbigt. Gjorde hela jobbet med hjälp av ylab sist och nu måste jag gå på det igen men utan hjälp. Vacklar i hur jag ska göra, är rädd att ta i för mycket, för lite, träna för mycket, träna för lite. Är otroligt kroppsmedveten igen och mat tar större plats i huvudet igen. Detta känns jättejobbigt och kan inte riktigt prata med Andreas om det heller. Han blir både upprörd och kontrollerande. Vill att det bara ska lösa sig.. känner oro inför amningen också, är jag för smal och underviktig så att mjölken påverkas? Vill bara prata med någon om detta och få råd. Innan det tar helt fel vändning..

Off we go! Mot midsommarfirande 2017!

Promenad till affären för inköp av midsommarlunch!

Frukost, amning, mys i sängen!

06.00, cykling i källaren!

Olivia gav mig just världens finaste leende! Vilken känsla❤ Jag längtar lite efter att hon blir ännu mer med. Supermysigt med bebis men efter någon månad blir de lite mer person och det är häftigt att uppleva att de blir mer än bara liten och söt. Samtidigt vill jag stanna tiden just nu, uppleva den till max och njuta av varje stund, men vet samtidigt att det lätt blir ett "krav" att njuta mest, handlar nog mer om att stanna upp och reflektera hur man har det och ändra det som inte känns rätt. 

Back to the roots.. När Alexandervae liten hängde mammaligan allt som oftast på Thelins Kungsholmen. Mitt emellan Tess, mig och Camilla! Så här har otaliga luncher intagits. Nu jobbar Tess i närheten så därför ett perfekt skäl att återvända hit. En väldigt trevlig anledning😊 Mycket energi! 

Härlig morgon!