Olivia är här nu. vår dotter och alexanders lillasyster. Omställningen har varit tuffare än jagctrodde, framförallt på ett mentalt plan. Jag och andras bråkar mer, mest om tid, orättvisor, oviktiga men ändå så viktiga saker just nu. Jag behöver hitta nya rutiner i detta nya liv. För så är det, eller snarare kanske denna nya fas i livet. 

klockan är 21.30 och jag ligger och ammar i sängen. Det är en galet fin kväll ute och bo har just sett fear the walking dead. Dagen startade tufft med ett försök till träning men som avbröts av en vaken och rätt arg Olivia som absolut inte ville ligga i vagnen. Så det blev att gå upp och äta frukost istället. Vid halv nio tog vi dubbelvagnen och gick till dagis, jag och barnen. Lämnade storebror och sen gick jag en prommis i solen med Olivia som efter en kvart typ absolut inte ville ligga i vagnen igen... suck! Är inte van vid det, Alexander älskade sin vagn och då har jag tagit det lite för givet att det ska bli så igen. Men hon fick komma upp i babybjörnrn och det funkade hem. Maria och Annie kom på lunch, kaffe i solen och skönt häng. Sen gick jag och mötte Farmor och Alexander vid boovallen innan middag. Dagarna är underbart sköna, mornarna ofta jobbigare och kvällarna ok eftersom att jag och Andreas inte är hundra precis nu. Vi pratar om det men fet är som att orken inför att anstränga sig inför den andra är obefintlig. Men vi måste hitta varandra igen, det här som är nu funkar inte. Det är inte livet värdigt. Jag har massor att ge men måste då känna att jag får nåt tillbaka... nu faller min ögonlock ner och jag ska sova. God natt vänner!